Befogenhetskategorier
Förslaget till EU-konstitution innehåller olika befogenhetskategorier.
Exklusiva befogenheter
Artikel 12 anger konkurrensreglerna inom den inre marknaden, tullunionen, den gemensamma handelspolitiken, den monetära politiken för de länder som infört euron, bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och, under vissa omständigheter, att ingå internationella avtal som exklusiva befogenheter. På dessa områden har medlemsstaterna ingen rätt att lagstifta på egen hand.
Delad befogenhet
Artikel 13 anger den inre marknaden, jordbruk och fiske, transporter och transeuropeiska nät, energi, vissa aspekter av socialpolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, miljö, vissa områden när det gäller folkhälsan, konsumentskydd och området för frihet, säkerhet och rättvisa som områden med delad befogenhet. På dessa områden förlorar medlemsländerna rätten att lagstifta om EU lagstiftar.
När det gäller forskning, teknisk utveckling och rymden kan både EU och medlemsstaterna besluta om program och vidta åtgärder.
När det gäller utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd ska unionen ha befogenhet att genomföra åtgärder och föra en gemensam politik men får inte hindra medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter.
Andra befogenhetskategorier
Artikel 14 ger EU befogenhet att samordna den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken samt införa särskilda bestämmelser för euroländerna.
Artikel 15 ger EU befogenhet att agera i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Paragraf 2 ålägger medlemsstaterna att ge aktivt och oreserverat stöd till unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Artikel 16 definierar industri, utbildning, yrkesutbildning, ungdom, idrott, kultur, räddningstjänst och skydd för människors hälsa som områden för stödjande, samordnande och kompletterande åtgärder.
Den särskilda juridiska grunden införs i den tredje delen av EU-konstitutionen.
