Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU

The third stage of the EMU introduced the Euro in the 12 Eurozone countries. (Photo: European Commission)

Bildades 1993 genom Maastrichtfördraget. EMU sätter bl a ett tak för de offentliga utgifterna.

EMU har tre steg, där det tredje steget nåddes 1 januari 1999 med introduktionen av euro som enhetsvaluta. Det betyder att mellan den 1 januari 1999 och de facto-introduktionen av euron som betalningsmedel (1 januari - 30 juni 2002) var de nationella valutorna och euron juridiskt samma valuta.

EMU inrättade en gemensam centralbank för länderna som använder euron (eurozonländerna),  Europeiska Centralbanken (ECB). ECB ger ut den valuta som de 12 euroländerna använder och kontrollerar därmed  kreditgivningen i hela zonen.

Maastrichtfördraget kräver låg inflation. ECB har beslutat att hålla inflationen i eurozonen på högst 2 % per år. ECB kontrolleras inte politiskt och är förbjuden i fördraget att ta emot instruktioner från någon regering eller någon EU-institution. Fördraget kräver att medlemsländernas regeringar sköter ekonomin så att den stämmer överens med ECB:s penningpolitik.

För att få vara med i eurosamarbetet måste EMU-ländernas ekonomier klara fyra kriterier (konvergenskriterier). Efter anslutningen måste länderna hålla sina utgifter under kontroll (Stabilitetspakten). Enligt Stabilitetspakten kan regeringar som tillåter stora budgetunderskott och inte försöka lösa problemen bestraffas med böter.

2003 bröt både Tyskland och Frankrike mot reglerna om att inte ha större underskott än 3 procent av BNP. Båda länderna riskerade därför böter men slapp undan efter beslut i ECOFIN.

Länkar

Se också Euroland och optimalt valutaområde

http://www.europa.eu.int/comm/economy_finance/index_en.htm