Målet för samarbetet på området rättsliga och inrikesfrågor är att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Rättsliga och inrikesfrågor är en av pelarna i den Europeiska unionen. Från början byggde den på mellanstatligt samarbete, men den har delvis övergått i överstatligt beslutsfattande (som ett resultat av Amsterdamfördraget).Mellanstatligt samarbete i rättsliga och polisfrågor hanteras under avsnitt VI i TEU. Det innefattar samarbete mot rasism, terrorism, droger, vapen och bedrägeri.
Gemenskapsfördragens (TEC) avsnitt IV handlar om visum, asyl, immigration och andra områden som hör till den fria rörligheten för personer. Det föreskriver överstatligt samarbete om gränskontroll, flyktingar och invandring.
Polisen: TEU kräver närmare samarbete mellan polisen och andra myndigheter, inklusive den gemensamma polismyndigheten, Europol, i Haag. Polissamarbetet innefattar också operationellt samarbete, gemensamma aktioner och samordnade utredningar.
Rättsligt samarbete: För ett närmare samarbete mellan rättsorgan utnyttjas den gemensamma juridiska myndigheten Eurojust. Rättsligt samarbete innefattar samarbete mellan åklagarmyndigheter, utredningar av gränsöverskridande brottslighet och utlämningsavtal.
Rådet beslutar oftast med kvalificerad majoritet men känsliga frågor kräver enhällighet. Enhällighet fortsätter att krävas fram till den 1 maj 2004, då fler beslut kan fattas med kvalificerad majoritet. Danmark, Irland och Storbritannien har undantag.
Framtiden
Europeiska konventet föreslår att rättsliga och inrikesfrågor ska bli en delad befogenhet, med kvalificerad majoritetsröstning i Rådet och medbeslutande för EU-parlamentet, utom för det rättsliga och polissamarbetet och för att fastställa omfattningen av invandring.
På det här sättet blir det mellanstatliga samarbetet överstatligt med Kommissionens initiativrätt och EG-domstolens prövningsrätt.
På vissa områden av det rättsliga och inrikes samarbetet får medlemsstaterna initiativrätt (artikel I-41.3).
Länkar